kompez

Jaha..då var korsvägen projektet slut. Förtillfället så trött på platsen att jag kan kräkas på den haha..men men.. Ni som jobbar, jag tror inte ni förstår hur gött ni har det egentligen. Fatta att bara komma hem på kvällen och kunna sätta sig i soffan/ träna /mysa med familjen utan att ha den konstanta prestationsångesten hängande över en, ont i magen för man inte jobbar som man "borde" för att hinna och all annan press. Nu när stressen har lagt sig så njuter jag av varenda minut.. Idag var det bara introduktion av nya projektet. Wernstedtskissen, som är en stor tävling som vår kurs går ut på att göra. Vi ska göra en tillbyggnad till konstmuseet (för er som inte vet är det fondbyggnaden av avenyn och ligger precis bakom poseidon)... alltså, ca 200 m från platsen jag o Maria precis jobbat med.. vi skrattade gott :).. jag tror inte ni tycker det är speciellt intressant att se hela vårt projekt här, men jag kan lägga upp min 14 timmars bild, så kan ni se hur vårt hus skulle se ut iaf =).. nu är det nya tag...




sjukt stor bild (täcker en A2) så det är lite svårt att få den i bra kvalitet här.. oh well.. huset med pool i fasad och pub som sticker ut över gatan. Lägenheterna har utskjutande burspråk som man kan sitta i och kolla ut över publika området. Skissad med svart penna och sedan akvarell och justeringar i datorn.

Vi hade som sagt introduktion idag med Sten Gromark och Gert Wingårdh (fick se några av hans fina projekt som var vinnande förslag i tävlingar)..till kl 12.. därefter var det platsstudie, så vi pallrade oss ner och lunchade på Evas Paley..satt i solen o gottade oss. Fortsatte upp til konstmuseet och satte oss på platsen för utbyggnaden, vilket är en gräsplätt på baksidan som är helt avskuren från resten av stan. Helt underbart att slå sig ner i gräset o gassa i solen i två timmar med massa klasspoolare.. halv 4 började vi igen. Då var det Christer Malmström som visade tävlingsförslag även han. Jätteintressant dag faktiskt. Hämtade kott vid halv 5 och njöt av att äntligen ha tid för bara honom! fan vad härligt!.... när Peo kom hem så käkade vi och jag sprang för första gången med min nya klocka.. jisses amalia vilken tävlingsmänniska jag är.. det är ju helt sanslöst haha.. skulle tvunget ha upp pulsen och tiden är ju ständigt påminnande.. sprang ändå hyfsat lugnt och märkte sen att jag knatat på 5 km på 25 minuter. Nöjd Hanna! men därefter hade jag så galet ont i ischias så det fick bli promenad hem.