kompez

Algots feber har tangerat 40 strecket nästan hela dagen, så självklart blev det inget bad för oss. Uppe med tuppen var han ändå och vi käkade frukost och tog det lugnt. Skönt att vara hemma när han kräker som en galning, knappt vill äta och är ledsen och trött hela tiden. Guuud vad jag tycker synd om honom. Det är så att han försökt kräka trots han inte ätit något, vilket leder till ett ändlöst kväljande utan att något kommer (de ggr det väl kom något var det bara slem och snor). Så tycker han det är så obehagligt så han gråter kopiöst. Själv kan man inte mer än att se på. Har tryckt in lite vatten eller så, för att han ska ha nåt att kräkas upp, för det är skönare. Jag har ju själv varit i situationen då man behöver spy men inte kan (när jag var gravid och spydde upp till 15 ggr vissa dagar) och det gör galet ont!!!
Han har haft sina pigga stunder vid alvedontopparna och då har han lekt lite åtminstonde. Annars mest sovit. Jag och han gick och la oss vid 10 och sov till 1 haha.. det var välbehövligt =),... sedan sydde jag tre av de åtta gardinerna innan jag gav upp. Inte lätt att hinna bli färdig när man har en sjuk unge sittandes på pedalen för symaskinen, pfft...dessutom finns det en tendens till att mätning, nålning och söm blir mer och mer slarvigt efterhand man tappar fokus, blir trött på det och på dåligt hurmör för att man bara vill att det ska bli klart någon gång. Så kom fram till att det var bäst att ta lite i taget =).. 
 I kväll blev det 1 mil i löparskorna. Var längesedan jag sprang så långt o hade lite ont i låret så fick ta det väldigt lugnt så jag inte skulle strecka mig. Det tog därför 1 och 20 minuter (8 min/km).. vilket jag inte är nöjd med.. men så kan det bli ibland. En smarrig middag och lite tvtittande avslutar nu kvällen och vi ska snart hoppa i säng. 
Två genomsnorade tröjor, tre nerspydda handdukar, oändlig mängd papper, nässpray, alvedon och duschningar senare så är man ganska trött och sliten även som frisk mamma. Jobbigt att se honom så dålig oxå så klart. Om man nu ändå ska se det possitivt på nåt sätt, Han går inte på dagis än och jag är ändå hemma!! så jag behöver inte känna mig stressad av att finnas till hands o låta honom vara hemma och vila. Låt oss hoppas att eftersom han ALLTID är sjuk nu, så övergår det till att aldrig vara det sen! ja, det skriver jag under på!

Har hört talas så mycket om det här med att gå på bio med sina barn, som man kan göra på nya biografen i stan. Jag och Sofie tyckte det var dags att testa, så vi pallrade oss dit till 11 i går, för att se på "Mamma mia!". Det var enda bian som startade så dags, så barnvagnar överallt. Det var en härlig stämning över det hela. Vi satte oss längst ner så att småttingarna skulle kunna krypa omkring. Men likadant tänkte mammorna med barn som inte kunde krypa eller sitta än.. Och Algot är lite av en närgången kille, som vill pussas och kramas hela tiden, trots att de andra bebisarna inte alls är sugna på det. Därför blev det en liten kamp mellan mig och Algot, han stack och jag efter.. han blev som tur var trött efter en stund och somnade. Tror ni inte de sätter in en paus för blöjbyte och matning precis då.. Inte lite sur man blir, precis när jag har möjlighet att sitta stilla. Det var iallafall en ny upplevelse och jag hade riktigt kul. I och med det var en ganska lätt film att titta på och hänga med i, så spelade det ingen roll att man inte kunde vara 100% koncentrerad hela tiden. Det hade nog inte varit lika lätt om det varit en action :)..Det var nog mer att komma ut och träffa folk, hitta på något, än att verkligen vilja se på filmen hihi.. I sådant fall ska man nog välja att hitta en barnvakt o gå själv...

 Efter filmen promenerade jag hem och gjorde en sallad. Det var ganska bråttom till Linnéplatsen där jag skulle möta ett mammagäng som bestämt träff genom FL... Det var ett par som lämnat återbud i sista sekund, så vi blev bara tre haha.. men vi tog en lång promenad genom slottskogen och pratade. Sara med Ebba på 15 månader (som jag komiskt nog faktiskt hade träffat innan, men inte visste var med i samma tråd), Caroline med sin Isac på 2 veckor och så jag o Algot. Skiljde en del i ålder, men det spelar ju ingen roll för då har man lite olika erfarenheter =).. Vi tog en fika i Haga innan vi sa hejdå och därefter promenerade jag till stan för att möta Peo. Vi gick och hämtade ut passen! nu känns resan genast mycket närmre =)..

Idag, fredag, var en tvättdag. Finns det något jobbigare? puh! Vi skjuter alltid upp det tills det inte finns ett enda rent plagg kvar i garderoben och då kan ni ju tänka er hur mycket tvätt det är. Idag blev det 12 maskiner. Det tog sin lilla tid. Emellan var jag uppe i lägenheten och städade, så nu är det så fint och allt färdigt. Det känns så härligt! Algots förkylning har dock inte avtagit utan intensifierats och han spydde slem över hela tvättstugan, över två nytvättade filtar och jag hade EN pappersbit med mig ner.. han väljer alltid så härliga tillfällen. Jag fick ta en nytvättad handduk och torka honom o golv, sedan blev det tvättet igen för filtar o handduk. Ikväll har vi varit och ätit sallad på mixit igen. Smarrigt är det! Nu har Algot feber och därför sitter man uppe lite längre för extra koll.

Fastnade nyss i en dokumentär om Tsunamin 26 dec 2004. De förklarade hur den kunde vara så kraftig mm. Det kändes lite bisarrt på något sätt, att se hur vetenskapligt de la upp en sådan katastrof som tog mer än 270 000 människoliv. Man fick tillbaka minnet av de dagar då man såg allt som ett enda kaos. Man tänker lite extra på de det berörde, man själv har ju faktiskt "glömt" nu och lever vidare i sin vardag, medans faktiskt väldigt många, även svenskar, miste hela sina familjer och kanske har ett lång kvar till ett "normalt" liv än. Man kan ju inte sluta leva för att det berör andra och inte ta andras sorg, för då skulle man gå under.. men just när man ser ett program sådär, så sticker det lite i hjärtat. Helt otroligt vad vår natur kan ställa till med. Tydligen var det en jordbävning som skapade en 1600km lång spricka i marken under havet och frigjorde en energi ungefär lika med 30 000 hiroschima bomer! ... Tur man slapp känna på det...

Nyligen blivit Lördag nu, enligt klockan..alltså babysim.. får se om Algot är frisk nog att vara med. Nu ska jag hoppa i säng. over and out

Lagom otur idag. Jag och Fie hade bestämt vi skulle på öppna förskolan i centrum. Kom dit och så var det fullt! bahh.. När man gått upp tidigt och ut i regnet så hoppas man väl ändå inte på att möta en skylt på dörren som säger att man inte får komma in. Det är iaf för det bästa, de vill ha max 20 barn där inne eftersom alla ska ha plats att leka och för att de ska hinna ha sångstund med alla mm. Det är bättre att ha det så än som på Härlanda där vi igår hade svårt att hitta en plats att sitta ner eftersom där var närmre 50 barn med mammor i en mycket mindre lokal.

I vilket  fall som helst fick det bli Ikea direkt istället. Jag skulle ha mattor. Tror ni inte de är slut då!! asså allvarligt. Det är inte mycket som gått rätt idag. vi fikade två ggr under tiden vi var där för Algot och Sam behövde äta i omgångar haha. Det blev lite andra affärer oxå och vi avslutade dagen på Nids 4 kids på backaplan där jag fyndade en stor retrogrön filt till vagnen för 100 spänn.. asså den är sååå snygg! kommer bild på den sen..vi hade kul trots allt som gick mot oss =)
 
på väg hem ringde äntligen bvc tillbaka till mig. Vi har försökt fått tag i dem sen i måndags förmiddag då jag självklart glömde att gå till det jäkla besöket. Kom på det en timme sent, för Algot var sjuk och sov länge och det var bara allmänt kaos hemma. Jag skyller på att det är för långt mellan besöken, eller kanske på att jag är tankspridd, glömsk och allmänt förvirrad =). Det skulle ju faktiskt bli riktigt kul att komma dit för att se om han gått upp något. Iaf fick jag svara promenerandes hem i ösregn med paraply i ena handen och vagn i andra. inte det lättaste och jag tror inte hon hörde mer än vartannat ord jag sa :).. har en ny tid i vilket fall som helst och det är ju huvudsaken!

 Nu lär Algot tappa en hel del vikt för han spyr friskt i och med förkylningen. Dessutom äter han ungefär två små yoggi, en flaska välling och en macka på hela dagen. Får inte i honom mer! igår lyckades jag inte med nåt av ovanstående, men han sträckte sig efter min mat (och mina ärtor) när jag o Peo åt.. så jag kokte en gryta ärtor och broccoli så han kunde sitta o äta så mycket han ville. Fick iaf lite i sig =)..  (samt slängde dem över hela köket o hade allmänt kul).. han tyckte det var jätte gott. jaja.. han e nyttig iaf! haha

Ikväll blev det en runda i löparskorna. Har inte sprungit sen i lördags eftersom jag då höll på att svimma och blev så dålig på kvällen. har nog haft en förkylning i kroppen, men idag var halsont väck så tänkte att jag skulle börja lite lätt. 5 km blev det iaf och kändes bra. Hoppas, hoppas, hoppas jag slipper bli sjuk som Algot. Får man vara barn igen och säga "JAG VILL INTE, VILL INTE, VILL INTE!"


avslutar med en söt bild på en söt Gotte :D

Ursäkta att kameran skakar lite, men det var stört omöjligt att inte skratta!! Hårdrock är grejor det!

Gäääääääääsp! Natten blev inte lång sömnmässigt. Algot har varit jätteledsen och inte kommit till ro. Var vaken till 3 och försökte trösta i omgångar innan han slutligen somnade mellan mig o Peo. Peo gick upp halv 6, eftersom han ska till Skövde idag för att hjälpa nya butiken komma igång med datorer. Då vaknade Algot oxå och var redo att gå upp. Alltså måste mamma oxå upp.. så här sitter jag och försöker hålla ögonlocken öppna. Pust! undrar hur Algot ska vara idag då. Sen han gick upp så har han klämt sig i toadörren på nån konstig vänster och sedan klagat över maten och slängt leverpastejmacka över halva köket. Allt i hans omgivning verkar vara pest just nu..  En ny tuff utvecklingsperiod på väg kanske?  eller e han bara lite nedstämd för att jag är det..jaja, i vilket fall som helst blir det nog tv-soffan idag. Det ska sovas så mycket som möjligt.

(Dessutom har vår kamera nog pajat, för vi kan inte få över fotona på datorn. Den är full oxå! fasen, jag är ju beroende av den. Det är iaf därför har jag tyvärr inte kunnat bjuda på några bilder senaste dagarna..får se om peo kan lösa det ikväll)

Det börjar bli hög tid att sätta upp Algot på ett dagis, MEN VILKET? helt omöjligt att välja här känns det som. Ett dagis vartannat kvarter i området och jag kan ju omöjligt veta vilket som är bra och ligger bäst till och har bäst personal! hur ska jag då kunna välja.. dessutom ska man sätta upp honom i 5 olika dagis, med den man vill helst först. Någon som har ett råd eller två att ge oss? Finns det inget ställe där man kan betygsätta sånna här saker, så man kan jämföra lite. Fan va det ska vara komplicerat då! Praktiskt att bo i en liten håla vid sånna här tillfällen, i Sibbhult finns ett dagis och det är inte så mycket fundering på vart ungarna ska. Men egentligen ska jag väl mest hoppas på att han får plats någonstans. Jag vill inte behöva skjuta upp praktik eller skola ett helt halvår till. Jag lägger ner det här för ikväll iaf, för jag blir så frustrerad. :)

I vilket fall har jag varit på stan hela dagen idag. Kände att jag behövde göra nåt för att inte sitta hemma och tycka synd om mig själv, vilket är lätt hänt när man är lite deppig (ytterligare leder till att man frossar i massa godsaker). såå..Jag och Algot åkte ut med lunch till Peo igen, sedan blev det inhandling av mer gardintyg, matta, prydnadskuddar o filtar. Det kommer bli såååå snyggt, vårt nygamla vardagsrum!

ingen springning idag blev det. Skoskaven gör skrämmande ont efter allt promenerande på stan ( nästan 5 timmar). Algot somnade kl 7..är lite snuvig och var måttligt övertrött. Får se om jag orkar börja på gardinerna nu.. hmm.. eller imorrn kanske..jag är sån där som bara måste få nåt färdigt för jag är så otålig.. ska försöka vänta så jag har nån tid att vila... dagen har iallafall varit lättare än gårdagen. Alltid lite uppiggande att shoppa, ett snyggt sätt att rymma från verkligheten en stund!

Har kommit på mig själv att vara mer och mer medveten om vad jag gör, äter och hur jag ser ut. Innan man visste ordet av det så var man tillbaka i den dåliga självkänslan och tycker att man ser ut som en strandad val. Jag började ju acceptera mig själv, även om jag var (och är) överviktig, men nu gör jag det verkligen inte och vill bara ner, ner, ner. Jag tror att jag kommer må bättre både fysiskt och psykiskt när jag är framme vid nån slags målvikt och känner att jag verkligen har klarat det (om jag gör det), men just nu känns allt botten. Jag önskar jag hade någon energi, men jag har ingen över. Varför ska det vara såhär när man börjat träna och verkligen lever ett sunt liv? Nu mår jag inte alls bra. Satte mig i soffan i eftermiddags och tårarna fullkomligt forsade. Orkade inte ens leka med Algot som satt på golvet och kollade på sin mamma och hennes konstiga beteende. Kan vara att vardagen är tillbaka och känslorna av att inte räcka till, o att var ensam börjar göra sig påminda igen. Att börjar bli höst hjälper oxå till kanske. Jag trodde jag skulle slippa höstdepression detta år, men här kommer den som ett knytnävesslag mitt i solarplexus. Tungt. Kanske tur att man kan fokusera på något kul. För jag tycker verkligen det är kul att springa och att känna att jag är på väg mot ett bättre mig, utseendemässig, även om man tycker ofta att det kunde gå fortare dit. Vad vet jag, kanske man behöver känna såhär för att fortsätta kämpa, om man inte tycker att man är "för tjock" kanske man inte skulle kämpat lika hårt!?

Har precis kommit in från en 5 km runda i ösregn. Det gick snabbt för att vara mig. Typ 20 minuter. I jämförelse sätter jag min första runda i juni, där det tog ca 30 minuter för 3 km (gick mesta av rundan). Har haft mina egna skor trots skoskav och vågar inte titta ner på mina hälar. Jobbigt när man börjar få skoskav, för man blir aldrig av med de jäkla såren och blåsorna sedan. I vilket fall som helst så sporrar det mig mer, av någon konstig anledning, när jag skriver om mina prestationer och andra kan hålla koll på mig, kanske man gör det där lilla extra fast man inte annars skulle orka. Upplever nån läsare det som skryt så är det bara att hoppa över dessa rader hädanefter =)... Det hjälper mig, så jag fortsätter. Nu ska jag duscha - blöt, trött och lite nere - då är det bästa botmedlet! ....en banan kanske oxå slinker ner!

Just nu börjar ångesten rejält att krypa på. Snart är man ensam med Algot om dagarna igen. Jag tycker det har varit så skönt att ha hjälp och veta att det finns någon som kan kolla honom om man så bara vill smita in på dass 3 minuter för sig själv, att ligga i sängen 10 minuter extra för det finns någon annan som kan roa honom och inte minst att även ha tid att göra lite tillsammans som familj. Det blir inte mycket över på normala veckor eftersom Peo, vilket jag verkligen förstår, är skittrött efter en veckas arbete och vill ta det lugnt på helgen. Jag har börjat inse mer och mer att det kanske var för mycket att ta mer än 1,5 år ledigt. Nu vill man ut till verkligheten igen, få vara något mer än bara mamma. Vissa dagar känner jag så ialla fall och idag är en av dem. Jag har senaste tiden gått och tittat drömmande på hus och ny arkitektur vart jag än kan hitta den. Spanar efter idéer och är precis som när man gick på skolan. Jag som längtade bort så förbaskat, känner mig faktiskt redo att återvända till timmarna i cad-labbet ,några sega föreläsningar i veckorna och ändlösa dagar i slutet innan inlämning för att sedan få den där underbara känsla av att ha presterat något. Jag älskar att vara mamma och att se Algot utvecklas och hitta på nya hyss, men nu har man kommit till den punkt då man verkligen behöver vara bara Hanna oxå, iaf då och då. Sen efter en vecka i skolan kommer man säkert sakna denna tid som tusan, så jag ska ändå passa på att njuta (försöka åtminstonde) sista månaderna innan verkligheten kommer tillbaka.

För att stilla mitt huvud en aning har jag därför fullspäckad vecka. Jag tänker göra allt jag kan nu mest vi har tiden tillsammans. Idag blev det centrum. Vi började med att gå till Polisen och fixa pass till Peo och Algot eftersom Peos hade gått ut och Algot, ja, han har ju aldrig ägt ett. 800 spänn fattigare och ett steg närmre resan så promenerade vi in till löplabbet och fixade äntligen skor till mig. Nu kan man slippa skoskav (hoppas jag). Därefter letade vi gardiner. Det blir nog att vi köper på lördag om det finns tid över.  Innan vi gick hem så beställde jag även tid till en provsminkning på make up store eftersom jag fått ett presentkort till det som jag fortfarande inte använt. Jajja... mycket avklarat.

Ni fick ju aldrig bilder på min nya frisyr förra veckan, så lägger in dem nu istället.
Det blev svart med en grön slinga på ena sidan, samt en aning kortare bara. Jag är helnöjd faktiskt

 

Var i Sibbhult hos mina föräldrar hela helgen. Det blev mycket snack med mamma o tvillingsyrran min, eftersom man sällan har tid att sitta ner o bara tjabba o ta det lugnt. Det har varit ganska uselt väder faktiskt. Men det höll uppe i lördagseftermiddag, så då passade jag, Ida och Peo på att ta en lång promenad på en mil i skogen med Algot. Vi träffade på massa djur som Algot hade jätteroligt åt. Det var hästar, kor med sina kalvar, ankor, hundar och katter. Vi plockade även hallon, blåbär och björnbär och hade det allmänt trevligt. Slutade rundan med att gå om byn och köpa varsin glass. Tova var hos oss på kvällen för Lina skulle jobba. På söndagen kom hon för att hämta henne och vi pasade på att äta gott och fira Linas födelsedag eftersom hon fyller 26 imorrn, men då skulle vi ju inte träffas. 

Idag har det bara varit packning som gällde, samt en liten snabbvisit till Peos föräldrar för att säga hejdå. Kl 16.26 gick tåget till Göteborg. Ida skjutsade oss efter en 2,5 veckor lång vistelse i Skåne. Det har hänt mycket och det känns som man varit nere hur länge som helst. Denna helg ville jag faktiskt bara hem. Det är jättehärligt att vara med sin familj, så inte det som är felet, men man vill ju ha sina egna saker och sköta om sig själv. Vi hade en gigantisk packning iaf, så det var lite problematiskt att komma på o av tåget, samt att ta bussen, men det fick gå. Vi har hunnit med att handla och äta lite. Algot har inte varit trött så han har sprungit runt här som en galning. Han har äntligen börjat använda gåvagnen. Har ju inte haft den med oss, men har verkligen sett att han vill gå mer o mer så vi trodde det skulle funka med vagnen och hade alltså rätt. Han går även när man håller honom i en hand nu bara =).. ser så roligt ut!

Såå, denna dag är snart till enda, den som sägs vara speciell. Invigning på OS oxå. Jag fick se på det eftersom Peo och hans mamma tittade och jag hade inget som helst annat för mig. Det var bland det tråkigaste jag sett, om man inte räknar med melodifestivalen då vill säga. Nog för att jag älskar sport, men invigningen är jag nog helst utan! ska i vilket fall som helst bli kul att se om Sverige tar hem någon medalj, HEJA HEJA!
När jag ändå snackar om sport måste jag bara tillägga att idag har vi tagit ett till steg närmre att klara Göteborgsvarvet, vi sprang 1,1 mil ikväll!!!! yeah! stolt eftersom mitt mål var att klara en mil först i slutet av september o det kändes verkligen så gött. Snacka om att det gått fort nu. Snart kanske man tar 1,5 oxå. Ojoj, här ska det tränas. Man blir så motiverad.

Vi har hunnit med en runda till K-stad oxå idag. Letade löparskor till mig och så jeans till Peo. Åkte hem tomhänta denna gång, men roligt att bara komma ut o göra lite. Har letat lite efter gardiner till tv-rummet men jag hittar aldrig de där perfekta. Jag är nog för kräsen! :D..hittade några intressanta tyger på åhlens iaf.. måste fortsätta inspektera dem när jag kommer till Göteborg.

Algot pratar så härligt och har långa meningar av obegripligt da-da språk. Mitt i det kommer det dock fler och fler helt begripliga ord hela tiden. Han gör sig förstådd så himla bra nu med pekande, vevande med händer och ord. Lika roligt var gång han lär sig ett nytt ord o här är en liten ordlista på de ord han använder oftast nu =)

pappa = pappa
Haj = Hej (samtidigt som han vinkar)
e dä? = vad är det? (samtidigt som han håller upp en sak eller pekar mot)
titta = titta (pekar oxå ofta)
ampa = lampa
edda= Ida
offa= morfar
ädå = hejdå (samtidigt som han vinkar)
bahhhh = buu
tettt = tittut (när han tittar fram från något, det kan hålla på lääänge hihi)
tack = tack

Det varit två ganska händelselösa dagar här nere i skåne. Vi sprang 8 kilometer igår, jag o Peo. Är så härligt när man kan springa tillsammans. Här finns så trevliga slingor mitt ute i skogen oxå, det saknar jag i Gbg faktiskt. Annars har vi mest tittat lite på tv, umgåtts med familjen och busat med Algot. Nu ska jag sova gott hoppas jag.  

Äntligen lite tid att skriva. Det är inte det man prioriterar när man är på semester ju. Samt att det inte är det lättaste att komma åt internet, har fått låna mamma o pappas sån där trådlösa uppkoppling. Så nu får ni uppdatering för hela veckan...enjoy!
(bilder kommer sen för det tar så förbannat lång tid att ladda upp dem med denna uppkoppling :) .. den som väntar på nåt gott... )

Sitter här och lyssnar till dansbandsmusik ofrivilligt (absolut värsta musiken som finns) eftersom det är grisfest och halva campingen festar på härligt svenskt vis. Inne i husvagnen har Peo och Algot stupat efter en dag i enorm värme, massa bad, sol och bus.

Veckan började som alla andra, med måndag morgon. Vi steg upp 6 och mamma o pappa kom 6.15 o hämtade oss i Broby. Vi körde hem till Sibbhult och lastade in all packning i mormor o morfars husvagn och därefter bar det av 10 mil söderut, till Österlen, närmare bestämt Simrishamn och Tobisviks camping. Vi var där vid 8.30 och käkade en smarrig frukost med nybakade frallor. Sedan restes tältet. Det var tur att mamma o pappa kom till undsättning, för även om jag sett det göras tusentals gånger så är det inte lika lätt som det ser ut alltid. Många pinnar ska hitta rätt plats. Men det stod färdigt efter en kort, men svettig stund. Vädret var kanon och vi fick en plats nära toaletter och andra faciliteter, samt att det såklart är skrämmande nära till havet o den långa sandstranden. Vi tog oss ett dopp så fort vi kunde i det förvånansvärt varma vattnet.
Vid 14 hämtades sedan Ola, som åkt tåg från Gbg, på centralen i stan. Vi passade på att shoppa lite mat och alkoholrelaterad dricka inför kvällen och sen blev det beachen igen. Mamma o pappa som bekvämligt nog håller till på samma camping, kunde passa Algot ju. Jag hann ta en springrunda runt stan och sedan blev det, efter mycket bråk med två gamla grillar sammansatta till en nästan helt fungerbar, grillad fläskfilé med sallad. Vi fick sätta upp tält till pappas faster som är på samma camping, för när de kom vid middag så mådde hennes man så dåligt att ambulans fick komma o hämta honom o han spenderade natten på sjukhus. Snack och öl avslutade till sist kvällen.

Tisdag så gick vi upp vid 7, jag och Algot. Jag körde bort honom till mamma när han ätit frukost och fixats till inför dagen. Sedan sprang jag en lång härlig runda igen. Var lite varmt, men det funkade ändå. När jag kom tillbaka var killarna uppstigna så vi packade ihop oss o begav oss till stranden för sann hederlig pressning i solen! idag skulle vi bli bruna ( Ola var dock helt sjukt brun redan =) )... Det blev en hel del bad och det är en härlig strand för det är verkligen inte mycket folk. Det är inte en barnvänlig badplats för det blir djupt direkt, så antagligen därför folk väljer annat. Men för oss var det bara skönt. Algot är inte stor nog att bada där ändå, så mamma hade honom vid sin husvagn där han fick bada i ljummet vatten i en liten balja, vilket han älskade. Vi var hemma o grillade korv runt lunchtid och sedan gick vi ner igen. På eftermiddagen promenerade vi in till stan för att köpa kvällmat och det var galet varmt. Det blev iaf hamburgare och sedan festade vi lite eftersom mamma o pappa passade gotten. Supertrevlig kväll blev det, med massa skratt och trams haha!!

onsdag så gick jag upp tidigt igen. Jag sprang en runda innan killarna gått upp igen. Peo hade gjort det klassiska misstaget att tänka att solen inte tar så hårt även om man inte smörjer sig. Alltså, brände sig så kopiöst! hade blåsor över hela bröstet och var annars i en ljusrosa, rosa pantern- ton över hela kroppen. Han stannade därför med Algot i tältet. Jag och Ola gick till stranden och njöt av solen och svalkande bad. Gick tillbaka runt lunch och därefter blev det mest sittande vid husvagnen. Jag åkte med mamma till stan för att köpa lax och sedan kom Lina o Ida på besök. Det blev hela gänget som käkade lax hos mamma o pappa på kvällen. Potatis o smarrig sås till. Efter kaffet gick vi ungdommar till oss och drack lite o hade det trevligt. Ännu en dag med perfekt väder och härligt sällskap till ända.

Igår skjutsade vi Ola till tåget vid halv 10. Samtidigt kom Peos syster med sina två barn till campingen för en dag i solen. Peos extrema bränna (brännskador) hade lagt sig en liten liten aning, så med solfaktor 40, en keps och ett parasoll, vågade han sig till stranden. Vi låg där nere nästan hela dagen igen. Hemma en vända för lunch bara. Jag höll mig faktiskt även jag, under parasoll idag för jag tyckte kroppen behövde vila en aning nu. Algot fick följa med till stranden. Han tyckte det var ljuvligt o när han fick syn på vattnet blev han som tokig. Han fullkomligt rusade med hjälp av mig, ner och doppade fötterna. Det kändes kaaaaaalllt! för han började stampa upp o ner för att slippa ha fötterna i kalla sanden. samtidigt skrattade han dock hysteriskt och tyckte det hela var så roligt, så jag kunde bara inte med att ta upp honom.. Han stövlade ut i vattnet och fram till Peo. När jag sedan var tvungen att ta upp honom för att vira runt en handduk och värma, så gallskrek han, tittade på mig, sa EEEHH EHHH!!! och gungade menande mot vattnet. -maaaaaaaammmmaa jag viiiiiiiillll!! =) så det blev några vändor upp o ner i vattnet, sedan fick han leka under parasollet.

Han är förövrigt förtjust i hundar och ska titta, busa, krama och känna. Mysunge! Vi känner en till familj liggandes på campingen, och de har en supersnäll stor vovve som busar tillbaka, puffar algot i rumpan så han ska trilla och buffar så det ska kittla. De har så kul tillsammans så var gång Algot ser henne så tjuter han av lycka och gestikulerar med hela kroppen!

igårkväll var vi för första gången själva här i husvagnen. Det kändes lite tomt faktiskt samtidigt som mysigt. Jag somnade hos mina pojkar redan vid 10 =)

Idag har varit liksom alla andra dagar denna vecka, varm, solig och inte ett moln på himlen. Vi har badat långa stunder, solat vid husvagnen och käkat gott. Jag och Ida har sprungit nu på kvällen och sedan blev det en varm dusch. Nu är det dags att krypa upp till familjen . Imorrn blir det nog lite bad och sedan packar vi tältet inför hemfärd på söndag.

Vilken campingsemester vi haft. Helt perfekt med massa trevliga människor, bad, sol, lite fest och massa god mat (grillat såklart). Jag är så nöjd. Detta är verkligen en campingidyll i kära Skåne, jisses så svenskt!! haha. Man blir så nostalgisk och tänker tillbaka på alla somrar man hade i husvagnen som liten. Algot och Peo sover och jag sitter här i det nu kalla förtältet o har det gott. Det här är sommar! Blir det bättre än så här?