kompez

Igår hade Algot varit en hel vecka på dagis. Ojoj vad tiden runnit på. Jag var med honom från 9-10 (totalt i onödan märkte vi) och sedan fick han vara kvar själv, busa och sedan äta. Jag var hemma och fixade lite, hann städa och diska och lite annat smått och gott. Man försökte hålla ner volymen eftersom hela tiden i bakhuvet tänker man att Algot måste ligga och sova eftersom han inte är här ute och busar hihi.. Kl 12 gick jag tillbaka för att hämta honom och fann honom då i full fräs. han hade ätit bra och haft superkul hela tiden berättade personalen. Han var nu totalt toppad och sprang runder inne i köket, personalrummet och var även inne på grannavdelningen och busade, till deras stora förtjusning, eftersom de bara är 3-5 åringar och tyckte han var så liten o söt :).. När de andra barnen skulle lägga sig för att vila vid halv ett så fick jag äntligen tag på honom och trots massa massa protest var vi tvugna att dra oss hemåt. Algot sprang ju runt mellan madrasserna och fick alla barn att skratta åt honom istället för att vila. När jag klätt på honom overallen gav han efter för tröttheten och smackade högt efter napp och pekade på sin snuttefilt.
 
Personalen sa iaf igår att de aldrig varit med om en så lätt unge att skola in. Så liten men ändå så tuff o bekväm i allt. Så han är så gott som färdig nu. Han bryr ju sig inte ett smack..han ser till att passa in och trivas vart han än kommer.. På måndag ska han därför få vara där från halv 9 tills dess han har sovit middag (runt 14 - 14.30 kanske) så jag kan vara i skolan. det är ju det enda han inte varit med på (vilan) så vi får se hur det går.. Annars är jag ändå bara 10-15 min gångavstånd iväg ju..  Det är ett totalt lyckorus att han bara är som han är, min kotte. Hur kan han ha blivit så utåt, trygg med sig själv, självgående och glad?  Han är precis sån man önskade att man själv var. Jag är faschinerad av honom. hoppas han får vara sån när han blir stor oxå, för hans egen skull :)..  Älskar dig min stjärna för att du är du!